Hydroxiklorokin Och Läkartidningen

Publicerad den 18:e januari, 2024

Det har skett en scenförändring i Sverige. Sedan mars 2020 har Läkartidningen, som distribueras till >95% av alla läkare i Sverige, valt att inte publicera rekordmånga kommentarer kritiska till det officiella narrativet angående pandemin.

I förra veckan publicerades en artikel där statsepidemiologen Magnus Gisslén utifrån en fransk studie, som drog slutsatsen att 17 000 personer globalt kan ha dött av behandling med malarialäkemedlet hydroxiklorokin mot covid-19-infektionen, hävdade att även patienter i Sverige kan ha dött av hydroxiklorokin. Denna gång publicerades många kritiska kommentarer.

Igår publicerades i Läkartidningen en ny artikel i samma ämne. Texten anger att Läkemedelsverket funnit att åtta patienter i Sverige kan ha drabbats av allvarliga biverkningar till följd av behandling med hydroxiklorokin mot covid-19.

Idag har en kritisk kommentar av The Doctors’ Appeals’ ordförande Sven Román till denna den senaste artikeln publicerats, se länk:

https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2024/01/malariamedicin-mot-covid-atta-fall-av-misstankta-biverkningar-i-sverige/

Gisslén larmade, men 8 misstänkta allvarliga biverkningar är få jämfört med andra medicinska substanser. Artikeln innehåller ett fel. Hydroxiklorokin sänker dödligheten högst avsevärt om det ges i standarddoser och profylaktiskt eller i tidigt skede av covid-19-infektionen. Detta insåg man redan i pandemins begynnelse, i mars 2020.

Det finns idag 444 referentgranskade studier, varav 417 är jämförelser mellan behandlings- och kontrollgrupper, se länk: https://c19hcq.org

Studierna visar att sen behandling och höga doser kan vara skadliga, medan tidig behandling konsekvent visar positiva resultat, t.ex. var dödligheten 76% (Ki 60-86%) lägre i 16 studier av tidig behandling.

Så till de åtta misstänkta allvarliga biverkningarna. Statsepidemiologen spekulerade utifrån en studie som var fullspäckad med allvarliga fel och därför inte konklusiv (se min andra kommentar till artikeln i Läkartidningen, se länk: https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2024/01/gisslen-om-oprovade-lakemedel-mot-covid-borde-inte-ha-borjat/ om att covidpatienter kan ha dött av behandling med hydroxiklorokin.

Av de åtta patienterna har en avlidit, och självklart bör det utredas om det berodde på malarimedicinen. En obduktion bör ske för att gå till botten med dödsorsaken.

Men antalet misstänkte allvarliga biverkningar av hydroxiklorokin är trots allt ganska få. Det kan till exempel jämföras med covidvaccinen.

Till och med 5 januari 2024 bedömdes efter handläggning att 13 125 personer kan ha fått allvarliga biverkningar av Pfizers, Modernas eller AstraZenecas covidvaccin, varar 446 av dessa är dödsfall, se länk: https://lakemedelsverket.se/48d34f/globalassets/dokument/behandling-och-forskrivning/coronavirus/misstankta-biverkningar/handlagda-rapporter-om-misstankta-biverkningar-till-2024-01-03.pdf

Samtliga dessa dödsfall borde naturligtivs också obduceras, men obduktion har mig veterligt endast skett för ett fåtal.

Biverkningarna från covidvaccinen är utifrån omfattningen till skillnad från biverkningarna av hydroxiklorokin mot covid-19-infektionen enligt mig en veritabel skandal, men om detta skrivs i princip ingenting och än mindre är det föremål för en öppen, förutsättningslös och saklig diskussion.

Varför skrivs det kritiska artiklar om beprövad och verksam behandling mot covid-19 men inga kritiska artiklar om de på rekordtid framtagna covidvaccinen med en helt ny verkningsmekanism?

Detta skrevs utav:

Sven Román,

Barn- och ungdomspsykiater

Psykiaterkonsult i eget företag